ingenbloggiskogen

Har spenderat två roliga dagar i finvädret med Marina och Anna nu. Jag har träningsvärk i ansiktet för att jag har skrattat så mycket, behöver väl egentligen inte säga mycket mer än så men... Torsdagen började med en lyxmiddag på donken minsann! Vi satt ute vid vattnet och pratade om lite allt möjligt när vi plötsligt kom på att vi egentligen borde ta vattenskidorna till USA istället för att sitta i denhär stan. Vi åkte iväg och spelade lite fotboll medan vi funderade på saken men det blev aldrig så att vi gjorde det konstigt nog, vi satte oss i Marinas bil och tog oss en liten roadtrip uppöver istället...

Vi körde efter en kortlek (rött kort = högersväng, svart kort  = vänstersväng) och det blev...ganska intressant. Att åka bil med Marina är för övrigt något alla bör uppleva någon gång i livet. Hon tutar åt höger och vänster och sätter upp långfingret både en och sju gånger om det behövs. Cyklister är några hon tycker särskilt bra om och dom är oftast inte ens värda att tuta på om dom är ivägen, dom får skylla sig själva. Tvärnitar hon utan förvarning så får man inte bli förvånad och det är bara att hålla i sig i kurvorna. Man kan också be till gud att hon inte ska köra mer än 18 varv i rondellerna om man känner att man vill kunna gå normalt i framtiden.

Hur som helst så svängde vi av E4an nånstans och åkte mot Nora kyrka. En vänstersväng ner till Gavik slutade med att vi möttes av en skylt om att vägen tog slut (vore ju snopet om man missade det genom att bara titta på vägen) så det var bara att vända och köra mot Nora kyrka igen. Efter vägen körde vi förbi en hel drös med cyklister som kom i olika omgångar. Vi fattade inte vad dom gjorde där och dom fattade nog inte vad vi gjorde där. Vi kom tillslut fram till Nora och tog en högersväng mot nåt som hette Prästkragen, där tog vi höger igen och kom tillbaks till Nora. Det var väldigt förvirrande, särskilt när vi MÖTTE en gubbe på cykel som vi nyligen kört om bakifrån. En vänstersväng senare var vi påväg till Lövvik. Efter den vägen mötte vi inte en bil på så lång tid att Anna bestämde att det helt omöjligt kunde finnas nån kriminalitet i området eftersom ingen verkade bo där. När vi väl mötte en bil tyckte Marina att det var så otroligt att hon var tvungen att heja. Efter ett tag mötte vi även en karl på motorcykel och 300 meter senare såg vi en soptunna som låg nervält på vägen. Helt klart misstänkt och det verkade som att Anna hade fel när det gällde kriminaliteten trots allt. En stund senare hamnade vi i Svartnora och Svartnoranäset där vi laddade för en högersväng och såg att skylten visade Nora Kyrka, IGEN...vi kom tillslut fram till Utvik och Nordvik och sen tog vi vänster ut på E4an och vips så var vi hemma igen. Resten av den kvällen spenderades också i bilen och vi kom fram till att vi åkt runt i nästan sju timmar vilket är fullständigt normalt när man egentligen inte ska nånstans.

Igår tog vi oss ut till Svartvik och latade oss på stranden en stund. När vi låg där i solen så började vi logiskt nog att prata om att åka skridskor...Anna sa att hon måste lära sig att göra översteg åt vänster för att hon bara kan åt höger. Jag sa att det är lättare att göra åt vänster och då började hon fundera och kom fram till att det faktiskt är åt vänster hon kan. Anna kan inte skilja på höger och vänster, där har ni dagens sanning!

Frustrationen över att det inte går att lära Anna skillnaden på höger och vänster gjorde att vi var tvungna att göra något annat ett tag. Vi tog oss ifrån stranden och när vi var påväg in till stan igen så hamnade vi till vår stora glädje efter en bil som körde ungefär 3cm/h...Vi stod ut en liten stund och hoppades att det skulle bli en markant skillnad i hastigheten inom en mycket snar framtid men icke! Marina började koka i baksätet och skrek tillslut att hon skulle GÅ ikapp och fråga vafan problemet var. Till saken hör att vägen är preciiiiis så smal (eller bred om man så vill) att det inte går att köra om en normalstor bil för att det saknas en och en halv centimeter. Oerhört frustrerande.

7 år senare när vi väl var inne i stan så handlade vi med oss massa mat hem hit som blev till en middag utan dess like som vi sedan åt upp med lite hjälp från Hanna. Efter maten spelade vi en dödsseriös fotbollsmatch (jag och Marina mot Hanna och Anna) som vi avbröt efter ett tag på grund av diverse orsaker som kanske skulle kunna stavas e-f-t-e-r-r-ä-t-t och a-n-n-a-t g-o-t-t. Vi spelade även kort i flera timmar och Marina vann väl det mesta kändes det som men plump är fan min grej! Vi ska börja spela lite mer seriöst snart. Med riktiga pengar, från ett monopolspel. Vi planerar även en kräftskiva med varmkorv istället för kräftor. Det ska självklart heta kräftskiva ändå.

Torsdagens "jag har aldrig varit på landet förut":
Marina: En häst! Jävlar, EN RIKTIG!?

Torsdagens konstigaste konversation som jag tackar gud för att jag inte var inblandad i:
Marina: Kolla kossorna!!
Anna: Det är ju får?
Marina: Men har du sett sådär stora får nån gång!?
Anna: Men har DU sett sådär små kossor!?
(det var får)