ingenbloggiskogen

Under tiden som jag hållit tyst och inte gnällt på nånting här så har jag sjäääälvklart samlat på mig ett litet berg med irriterande saker att fundera kring som sakta med säkert har växt till ett så stort berg att jag inte kan komma ihåg allt. Listan har fyllts på allt eftersom och den är väl egentligen inte i nån speciell ordning eftersom allt är precis lika irriterande MEN;

1. Vad är det för problem folk har som slänger upp klipp på sig själva på youtube eller vart det nu kan vara där dom sjunger fast dom uppenbarligen inte kan över huvud taget? Jag vet egentligen inte vad som är värst, att dom inte kan eller att dom inte fattar själv att dom inte kan. Det är precis som när lilla mello drar igång om man råkar höra nåt av det, jag skäms ÅT dom vilket kanske är bra eftersom dom uppenbarligen inte gör det själv.

2. P4 västernorrland. Nu behöver jag lyckligtvis inte lyssna på den kanalen så ofta mer än på mammas jobb ibland och det är ju som ett skämt. Inte nog med att dom lyckats hitta människor med väldigt irriterande röster så låter dialektera av någon anledning mycket värre än vanligt. Sen så verkar dom inte kunna med tekniken över huvud taget. "Hehe ja..och där skulle det såklart ha varit en liten..ehh..vädertrudilutt!" "Och det där var Temple of love med..Biiii..ehh..BeWEEEOhhhh!"

3. Allergi. Mot folk som skriver grattis till ALLA på facebook. Det bör göras en tablett mot detta snarast eftersom problemet i sig inte ser ut att försvinna under närmaste livet och jag därmed kommer att kvävas.

4. Alla band som heter nånting som DOM tycker är väldigt fyndigt och involverar Jane eller nåt annat namn, saving, never, less than, more than, remember eller I am. 90 % av dom banden har av nån anledning medlemmar som ser självmordsbenägna ut hela bunten och jag skulle gärna vilja veta vad det beror på. Saving Jane, Plain Jane, Saving Abel, Saving Aimee, Saving Graces, Saving Joshua, Rembember Leona, Forget to remember, remembering never, you am I, I am Ghost, I am so me, More human than human, Less Than Jake, Never ending december och sist men inte minst den OPTIMALA blandningen: Never more than less. GAAAAAAAHHHHHHHH.

5. Tv-tablån på onsdagar. Grey's krockar med blue bloods och off the map krockar med big brother. Egentligen var det väl problem på söndagar också nu när det var Stockholm-Båstad samtidigt som mästarnas mästare, fenomen och en massa annat...Ja ni förstår ju vilket problem det är.

6. Om man har en båtjävel som väger 18000 ton, vem fan har vägt den då? Väger man varenda liten skruv eller använder man världens största våg (heheheh he) ???

Hej och hååå! Fina dagar må jag säga! I lördags var det kalajs med kvällssol, mat, vin och annat gott. Kvällssolen var godast. Igår satt jag och Anna på donken och mådde, där var det kö tamefan ut genom dörren och det kändes lite som att det var en återträff efter lördagens bravader eftersom alla såg mer eller mindre bakis ut. Jag måste ha sett riktigt trött ut eftersom jag först och främst fick frågan om jag är farlig och sen om jag bitts. Otroligt nog så kom Gurren dit och han såg mest bakis ut av alla och då hade han inte ens varit ute vilket man ändå måste säga är en bedrift. Trots att han såg sliten ut så va hjärnan på topp och han drog årets slutsats; "ÄH, Man mår ju bra av socker, annars skulle det inte finnas". Det kändes bra att höra, det innebär ju att det bara är att äta på helt enkelt?

Nästa anhalt blev bolagsbryggan där vi satt och glassade utan glass. Fick oväntat sällskap igen av Daniel och sedan nån annan tjomme som dök upp från ingenstans, fast han hoppade ner så vi kan ju säga att han dök upp uppifrån. När vi suttit nog länge och domnat bort i röven så tog vi en promenad...men vi hann inte så långt för Anna blev dödssjuk i skoskav så det var bara att gå tillbaks. Vi mellanlandade på rik och blev sittandes där ett tag innan vi hämtade bilen och åkte ut till Svartvik.

Idag har jag haft alla andra dagar än måndag, veckan och ordningen på saker och ting är ju totalt förstörd och det är ju ingen annan än Jesus som är skyldig till det. Den årliga picknicken i stadsparken är i alla fall avklarad med kubbspel och allt vad det var. Jag hamnade självklart i laget som förlorade men eftersom vinnarna fick plocka undan så kan jag inte göra annat än att hålla med Amanda som sa att det aldrig varit så bekvämt att förlora. Nu ska jag smälla i mig tacos hemma hos mamma och pappa, snylta är ju det bästa det!

Kvällen har bestått av en middag tillsammans med släkten, något som sedan följdes av tv-tittande i form av talang. Farmor kommenterade allt och alla som var med (inte minst markoolios klädval) och när det klev upp en hårdrockade på scenen som blev det nån form av droppe...

Farmor: MEN HAN HAR JU RISPAT SIG I PANNAN!
Pappa: Vad menar du?
Jag: Det är ju rynkor? sånnadär vanliga som alla har?
Farmor: NÄE. Han har rispat sig i pannan!!

Nya handleden, punkt och slut.

Jahapp då var det alltså dags för en sju helvetes massa mat och tusentals fula pynt i GULT igen. Gult är verkligen en av dom läskigaste färgerna som finns och det gör mig illamående på riktigt och preciiiis som när det är jul så finns det inte ett enda pynt i min lägenhet. Igår när jag och mamma var ute och gick så gick vi förbi ett dagis som hade gjort en häxa av en stor skyltdocka och en massa annat skrot som dom sedan hade hängt upp i ett träd. Det såg helt enkelt ut som att någon i personalen hade fått nog av barnen och tagit livet av sig. Pedagogiskt. 

Ikväll ska vi äta oxfilé med en massa annan götta hemma hos mamma och pappa, såndär klassisk påskmat ni vet...och det blir ingen resa till blåkulla kan jag säga när jag ändå håller på för jag vill gärna vara hemma på lördag!

Jag är förmodligen sämst i Europa på geografi. Det har gått så långt att jag inte ens skäms, det är bara att inse att det är såhär det är. När man läste geografi i skolan så hade man ju lite koll men sen vet jag inte vad som hände. Lite konstigt kan jag tycka eftersom det mesta fastnar i vanliga fall men det kanske har att göra med att det egentligen är totalt ointressant? Dom större länderna och alla världsdelar kan jag nog med men när det gäller dom små länderna som heter precis likadant allihopa så är jag körd. När Jennan, Tove och Amanda var här för ett tag sedan så började vi diskutera det här och vi kom fram till att ingen av oss hade nån riktig koll och vi blev helt enkelt tvungna att googla fram en världskarta och gå igenom det hela. På en fredagkväll kan tilläggas.

Med risk för att idiotförklara mig själv ganska rejält så kan jag säga att om inte pappa hade skrattat ihjäl sig åt mig, återuppstått och sen talat om att Libyen faktiskt ligger i Afrika så hade jag fortfarande trott att det låg vid Lettland. Mitt mission in life just nu är att lära mig vart alla länder ligger, bör vara klar nån gång kring årsskiftet år 2044/2045. Nu ska jag i alla fall ta mig nerför trapporna och ut på stan för att träffa mina friends, lokalsinne är en annan femma det!

Lördaaakväll

Ni kanske märkte att jag höll dehär påhittet stängt ett tag, jag hade varken tid eller lust att hålla på mitt i examinationsperioder, invecka, tentor och allt vad det nu var. Men nu är det mesta klart och jag har återuppstått som självaste jesus. Dock några dagar innan påsk men bättre tidigare än i tid som dom flesta inte brukar säga.

Sen sist så har jag bland annat hunnit med att åka längdskidor med Jennan för andra gången i år och tredje gången i hela mitt liv. NÄÄÄMEN. Det gick fint, vi blev inte omåkta av några barn som sist i alla fall för dom var redan klara och på väg därifrån när vi kom dit. Sista backen nerför blev som vanligt en upplevelse i sig då jennan valde att INTE åka i själva spåret och vurpade och jag lyckades missa henne och åka förbi. Nu har vi i alla fall gjort vårt på längdskidor för den här säsongen, nästa år ska vi åka hela tre gånger och 2013 siktar vi på vasaloppet!

Vi har också hunnit med en avskedsfest för Jennan eftersom hon skulle till värmen och jobba. Festen började bra, fortsatte med en massa tårar och slutade bra. Sen så kramade vi ur allt vi kunde under dom sista dagarna som hon var kvar här hemma med luncher och sånt trevligt. Sen kom hon hem igen och det blev vi glada för. Det har blivit en del veckor utan bloggande nu som sagt och nu kommer jag väl slänga ur mig både det ena och det andra ett tag här framöver, finns alltid nåt att irritera sig på som man säger i Sundsvall! Minneskortet är i princip fullt nu så det är dags att dra igång känner jag. OJOJOJ!