=))))

Well helloooo! Lessnade rätt hårt (IGEN) för ett tag sedan på att hålla igång denhär bloggen, men när jag faktiskt klickade in mig här för första gången på nästan två månader så märkte jag att det är förvånansvärt många som fortfarande hittar hit av nån anledning. Jag tycker lite synd om er och enbart därför så ska jag ta tag i skiten tänkte jag! Karma...eller nåt. Det har hänt en del på sista tiden och jag vet väl egentligen inte vart jag ska börja som vanligt, är det bäst att ta det från idag och kanske gå baklänges som Anna gjorde i trappor när hon var liten?


Hur som helst! Som vi alla vet så har jag en bror som föddes utan en del viktiga komponenter, exempelvis planeringsförmåga och tidsuppfattning. Han föddes lite för tidigt och verkar helt enkelt ta igen det genom att komma för sent resten av livet. Detta är något som kan lägga om en hel dag för oss andra, jag skulle kunna dra upp hur många historier som helst som berör ämnet men då får ni sitta och läsa till i mitten av januari så det får räcka med en!


Idag var vi hos mormor och morfar och käkade lunch. Fredde skulle med men som vi alla vet så brukar det inte gå överdrivet bra att svara i en urladdad telefon så jag drog iväg utan att hämta honom. Preciiiiis när jag hade kommit in genom dörren så hörde han av sig och ville bli hämtad. Bråttom var det eftersom att maten redan var klar, men när jag kom hem till mamma och pappa så stod han i hallen med tandborsten i käften och försökte packa ner surfingbrädan som för övrigt är en väldigt viktig sak att ha med sig till några som bor i ett område fullt av asfalt och gräsmattor. Det här är alltså inget ovanligt, det är bara att räkna till tio för att inte koka över och sen får man vänta.


När lunchen var avklarad så kläckte han ur sig att jag skulle köra ut honom och Simon till smitingen. Detta innebar alltså en bräda till och för att det skulle funka så behövdes takräckena, och dom var ju nån helt annanstans än på bilen. Till saken hör att jag hade lovat Felix att skjutsa honom till dollarstore så när tackräckena väl var monterade så åkte vi ner på stan och plockade upp honom. Han fick den stora äran att sitta fram med en hink blåbär som mormor och morfar skickat med oss medan Fredde fick sätta sig bak med hunden och brädan. Seeen så droppade vi av Felix på dollarstore och plockade upp Simon. Sen skulle ju Felix hämtas igen och köras hem. Summan av kardemumman: Den fantastiska planeringen och framförhållningen slutade med Simon inklämd i framsätet med blåbärshinken i knäet, Fredde i baksätet med hunden och en av brädorna, andra brädan på taket, en helt blockerad bakruta samt Felix liggandes i bakluckan med sina inhandlade saker från Dollarstore!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0