ingenbloggiskogen

Gissar på att ni vid det här laget vet vad jag tycker om försäljare och annat folk som ringer och stör mig. För nåt tag sedan så ringde det en jävligt dryg stockholmssnubbe och då lät det såhär:

 

Han: Hej Johanna! Jag ringer dig för att du betalar lite för mycket för din eeeeel.

 

Här kan vi ju stanna till först och främst. Jag betalar alltså för mycket för min el tydligen och denna stockholmare vid namn Robin Hood kände att det var hans ansvar att betala tillbaks dom pengarna. Till saken hör ju att jag betalar typ 100 spänn i månaden vilket jag inte alls tycker är "lite för mycket". Det är inte ens mycket without "för" innan och samtalet fortsatte:

 

Jag: Jasså? Deeet tycker jag inte!

 

Här kan vi stanna till igen. För det första för att markera att jag tydligen trampade på nån öm tå när jag sa emot, men MEST för att markera att Robin Hood plötsligt genomgick en förvandling och blev Jafar i Aladdin istället. Han spände ögonen i mig genom telefonen, snurrade fulskägget runt pekfingret och väste ondskefullt fram:

 

Han: NÄHÄ??.......Visst stämmer det att du bor på Storgatan 20?????

 

Ungefär där kändes det som att han skulle fortsätta med "MOAHAHAH, du bor på andra våningen med en svartvit hund" och "Du bytte tampong i torsdags 17:03!!!" för att sedan visa sig vara nåt pyskfall som följt efter mig dom senaste 17 åren. För att undvika en sån situation så avslutade jag med "Jag är inte intresserad av nåt och du behöver inte ringa igen, hejsvejs!". Dumjävel.